Socialtjänsten och JO.
Ytterligare ett fall har uppmärksammats i Vetlanda, en 17 årig flicka som bor med sin missbrukande förälder. Vad som är intressant i Vetlanda-historien, är att Vetlanda fått erinran om fel ifrån JO.
Nu har JO tagit emot ytterligare anmälningar ifrån allmänheten, men eftersom JO inte får utreda det som en gång utretts så kommer vi inte få se några fler ‘huvudet’ rulla i Vetlanda.
Vad som slår mig i hela den här historien, är vilken maktapparat Socialtjänsten är. Enligt JO har endast 57 kommuner fått erinran sedan 2001, och nu har alltså släggan tagits fram, efter det journalistiska reportaget i Uppdrag Granskning.
De sk socialsekreterare Vetlanda kommun har anställt har alltså fått agera lite som ‘de vill’, eftersom deras chef inte heller haft rätt kompetens för arbetet. Därför har konflikträdslan präglat utredningar kring barnen, särskilt där det funnits missbrukande män av någon anledning kring barnen.
I Vetlanda bor människorna nära varandra, alla känner i princip alla (eller iallafall ser varandra utanför mataffären då och då), de som hänger kring torget i jakten på alkohol/droger vet nästan alla vilka de är. Eftersom närhetsprincipen gäller i små samhällen, bor nästan alla utredare i Vetlanda eller däromkring. Många bor också i villorna, i de sk fina kvarteren. Där lever de helt oskyddade efter sina arbetspass på Socialnämnden, alt Socialtjänsten.
Ofta får de uppleva våld, hot. Deras vardag är full med människor som lever på ‘kniven’, och som också vet var de bor, vilka deras barn är, deras anhöriga.
Att tro (menar jag) att dessa politiker, socionomer kan göra ett objektivt, proffessionellt arbete är väldigt korkat. Det vore att utsätta sig själva, och deras anhöriga för hot. Detta präglar deras vardag, dag för dag. Och till slut får deras yrkesetik falla till föga, för rädslan.
Så ser det ut i många små kommuner idag. Lösningen skulle vara att placera de olika kontoren i närliggande kommuner, och sas byta kontor med varandra. Tex placera Vetlanda i Växjö och vice versa. Då skulle ‘lite’ av den konflikträdsla som präglar utredningarna om barn, kunna stävjas, samtidigt som deras professionalism i arbetet skulle garanteras.
1 kommentar »
Kommentera
-
Senaste kommentarer
sanningen på ”Nej, vi har inga p… Peter Nirdquist på ”Nej, vi har inga p… Jenny på ”Nej, vi har inga p… Lady Lovely Locks på Skam romni80 på Socialtjänsten och JO.
Jag vill påpeka ett fall av total diskriminering!en man jag känner har ett barn som han endast fått träffa ett fåtal ggr. Under dessa år (pojken är snart sju) under alla år har det framkommit utredning efter utredning ang sonen och modern som han bor hos. Dessa har handlat om allt från barn omsorgens anmälningar ang pojkens utveckling och grannars oro ang familjeförhållandet i pojkens familj då det förekommit mycket fylleri och bråk och droger med kriminellt klienté i deras hem. Pappan vann gemensam vårdnad men ändå får han inte träffa sonen för modern. Hot från hennes släktingar har gjort det svårt för pappan att klara ut situationen. Till saken hör nu att varje gång sonen varit aktiv i en utredning av soc. har modern flyttat till ny kommun det har därför aldrig blivit någon slutförd utredning av soc. i alla år av vanmakt för sonens välbefinnande och inget stöd från soc. har pappan tvingats se på hur allt raseras. Kvinnan har drogproblem och anmälningar har gjorts att pojken inte fått mat, grannar har ringt var hon än har bott och anmäld det olämpliga i att pojken befinner sig i ett missbrukar näste. Pappan har gång på erbjudit/vädjat att få hem sonen då han lever ett stabilt liv i hus med familj barn och jobb, han har heller aldrig haft något missbruksproblem, det har nu gått så långt att barnet har LVU:ats och pojken bor nu med sin mamma på utredningshem, men än en gång utesluts pappan från pojkens liv. Pappan har återigen kontaktat advokat men blir fortfarande igorerad av soc. VAD SKA MAN GÖRA!!!
yterligare:Nu har lvu släppts av soc. kvinnan och pojken är ev.kvar på utredningshemmet men hon är fri att gå nu dock inte att rekomendera.. till saken hör att dagarna efter lvu släpptes hade prover från ett ofrivilligt drogtest kommit vilket visade positivt på nervstimulerande ämnen hos mamman,obs!hon är på hemmet när detta test tas igen.hur skall hon då klara att sluta på egen hand om hon inte kan låta bli på en instans?Hemmet i fråga hade inte rekommenderat att släppa lvu då de trodde att hon skulle avvika med barnet från hemmet(återstår att se).kvinnan har altså skött detta så illa att barnet född 00 har redan vant sig vid att inte prata med ”elaka poliser”eller soc.tanten. varför? dölja de missförhållanden som råder?barnet har redan åkt dit för snatteri i en livsmedels affär dit han gått på egen hand..grannar har ringt om bråk i lägenheten då pojken varit närvarande även polisen har ring soc och uppgivit att han vistats i icke lämpligt umgänge då mamman och merparten av kliéntet är krimminella med missbruks probl.människor har även ringt om att barnet ofta vistatsts hemma hos dem då han på egen hand varit ute sena kvällar o tidigt på morgonen de uppger även i fler anmälningar att de fått ge pojken mat då han ofta är hungrig för han har sagt att mamma har ingen mat hon bara sover”.
Pappan har nu flertalet ggr.försökt att prata med soc.för att få lite hjälp i detta fall men blir tydligt motarbetat då de uppger att detta ärende är sekretess (de har alltså gemensam vårdnad enligt lag skall de upplysa allt som har med barnet att göra) detta fungerar tydligen i alla andra fall som ärende från polisen och skatte myndigheter men alltså inte från soc.?Nu har de alltså uteslutit pappan från barnets liv återigen vart skall hon och pojke ta vägen när hon bestämmer sig för att sticka från hemmet?hon är vräkt och avhyst från föregående bostad.
Advokat är alltså inkopplad men det går sakta …stämningar mm pappersarbete osv. pappan har nu tagit kontakt med hemmet om att få träffa pojken,han tänkte att det kunde vara bra om personal från hemmet kunde vara med eftersom mamman svart målat pappan i många år ..han känner att han vill gå varligt fram och skapa kontakt han har även sin sambo och två barn med sig för att det skulle bli lättare att umgås då barn ofta kommer överrens.Till svar får han att kontakta soc handläggaren i detta ärende då hemet inte kan bistå på egen hand med detta.Sagt och gjort han ringer soc. men får ett nekande svar att de tänker inte hjälpa till med detta då de inte har personal att avara och att han måste fråga mamman ifall han får komma dit!(ni läste ovan hur lätt umgänget gått..hot aggresiva familje medlemmar hmm jo tack det vill man nog utsättas för)alltså får han återigen ingen hjälp från den sociala myndigheten i detta fall heller!
Men ett telefon samtal till länsrätten fick man ett annorlunda svar alltså de såg frågande på svaret som soc gett oss hittills.. vi kommer alltså gå vidare dags för jo anmälan och polis anmälan för att se om det får mer effekt på socialtjänsten i jönköping.Det skall alltså vara svårt att få kontakt med sitt barn i dagens samhälle då den andra parten trilskas.När barnen sedan behöver den andres förälderns hjälp och stöd så blir man nekad här är tydligen FÖRST TILL KVARN SOM GÄLLER!!